Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

                                                                                                                      

 

 

                                                                                                                                                                                                                OBS. Detta webhotell stängs snart ner, men jag håller på med en

                                                  ny sida på adressen  http://www.malabyar.imala.se/

 

 

                                     BRÄNNÄS HISTORIA

 

Samerna hade sedan lång tid haft sina visten vid Brännässjön, men mot slutet av 1700 ­talet började de svenska nybyggarna också intressera sig för trakten. Med de många sjöarna och tjärnarna och rikliga tillgångarna på lämpliga slåttermyrar i närheten bör det ha varit ett attraktivt läge för dem. Det började också bli allt "trängre" runt de stora vattendragen där nybyggarna i första hand slog sig ner.

De första som anmälde sitt intresse för dessa trakter var nybyggarna Jon Eriksson och Daniel Johansson i Vindelgransele. Den 5 dec. 1796 utfärdade landshövdingen immission (tillfälligt nedsättningstillstånd) på deras ansökan om att få ta upp ett nybygge i Brännäs. Den 23 sept. 1797 utfördes besiktning av det tilltänkta nybygget. Anläggningstillstånd för Brännäs beviljades den 3 maj 1799 enligt Georg Uggelbergs sammanställning, som finns publicerad bl a i Malå sockens hembygdsbok. Vem som innehade detta tillstånd framgår dock inte.

Det förefaller inte som om nybyggarna i Vindelgransele någonsin flyttade till Brännäs. De finns åtminstone aldrig upptagna i husförhörslängderna som boende där. Det bör kanske påpekas att husförhörslängderna från den tiden kan vara både oklara och svårlästa. Möjligen vistades de endast tidvis på det nyinsynta nybygget, men hade kvar sina bosättningar på hemorten. Det kan också tänkas att de omedelbart överlät rättigheterna till någon annan. Helt klart är att de aldrig bosatte sig permanent i Brännäs.

Forskning i kyrkböckerna visar att det förekommit en ganska livlig omsättning på människor på nybygget under de första årtiondet på 1800-talet. Följande redogörelse bygger huvudsakligen på information från husförhörslängder. Det har naturligtvis varit nödvändigt att utesluta en del av de uppgifter för att materialet inte ska bli allt för omfattande.

I husförhörslängden förekommer namnet Brännäs första gången under perioden 1790­1806. Då finns en man vid namn Johan Nilsson och hustrun Anna Mårtensdotter antecknade under det bynamnet. Inga födelseår finns angivna för makarna och inga anteckningar finns heller om närvaro vid husförhören. Sommaren 1801 får de en dotter, och de anges då bo i Brännäs. Johan Nilsson härstammar från Falträsk och är kusin till en man vid namn Johan Johansson född 1758 också från Falträsk, som senare (ca 1810) bosätter sig i Brännäs. Man kan anta att Johan Nilssons familj bor i Brännäs endast en kortare tid. Efter 1810 anges familjen som boställslös, och när makarna dör 1837 betecknas de som fattighjon.

1804 föds en son till Olof Nilsson och Anna Johansdotter i Brännäs. 1806 får Olof Andersson och Magdalena Olofsdotter en dotter. De anges också bo i Brännäs och finns också upptagna i husförhörslängden men med svårtolkad markering i årtalskolumnerna. Olof Nilsson bodde troligen bara en kort tid i Brännäs. Olof Andersson var tydligen i alla fall formellt bosatt på nybygget. Detta framgår av ett annat dokument.

I Lycksele dombok finns en inlaga daterad de 24 dec. 1804 från

Hinrich Israelson i Brännäs där han begär att åborna i

Vindelgransele ska åläggas att ploga sin vägsträcka

För att han lättare ska kunna ta sig till kyrkan i Lycksele.

1807 finns en registrerad delning av åkermarken och ängslägenheterna på Brännäs nybygge mellan Hinrich Israelsson och Olof Andersson. Av den framgår det att Hinrich odlat en betydligt större areal än Olof. Vid den tiden finns det alltså dessa två åbor; Hinrich Israelsson och Olof Andersson. Hinrich har uppenbarligen flyttat dit före 1804.

I ett utslag från landshövdingen 1810, där en man vid namn Johan Andersson från Fårträsk beviljas anläggningstillstånd för nybygge i Wännäs, omnämns att Hinrich Israelsson i Brännäs bestrider några ängslägenheter som han anser blivit tilldelade Brännäs nybygge vid immissionen 1806. Detta tyder på att han gjort en ny insyning av nybygget i Brännäs!

1810-1817

Under tidsperioden 1810-1817 finner man ovannämnde Johan Johansson med familj fortfarande antecknade i Falträsk, men med noteringen Brännäs. En dotter född i oktober 1810 är född i Falträsk.

Under bynamnet Brännäs finns nu Hinrich Israelsson född 1766 och hustrun Brita Greta Jonsdotter född 1764 antecknade. Husförhörslängden visar att de troligen endast bor kvar där något år i början. Ungefär 1811-17 finns de nämligen bokförda i Falträsk. Hustrun är syster till Johan Johanssons hustru. De härstammar från Brattfors i Lycksele. Kanske går det till så att Hinrich och Johan byter hemman.

Men ca 1810 dyker en namne till den förste Johan Johansson upp i Brännäs (i förhörslängden). Den andre är född 1779 i Bäverträsk, och son till Johan Andersson och Margareta Olofsdotter av Umbyn. Hustrun heter Sara Maria Isaksdotter är född 1780 och kommer från Maltträsk. De har gift sig 1808 och har tre barn vid den här tiden. Av husförhörslängden framgår att de troligen bott här från ungefär l810. De äldsta barnen födda 1807 och 1809 är födda i Maltträsk, så då bor de troligen hos hustruns föräldrar. När sonen Abraham föds 1810 har de flyttat till Brännäs. Johans far, Johan Andersson, är också antecknad i Brännäs i början. Med Johan Johanssons inflyttning etablerar sig en släkt som kommer att bli kvar fram till våra dagar.

1817-1828

Från 1817 omnämns både unge och gamle Johan Johansson i Brännäs. Det noteras även att "de håller bön i byn". Den yngre har nu nio barn. Den gamle och hustrun Anna Chatarina Johansdotter, född 1768, har tre barn hemma bland dem sonen Jonas, född 1797. Änkan Caisa Larsdotter född 1734, mor till Johan, bor också i familjen Hon dör 1820.

Gamle Johan Johanssons dotter Chatarina Agata (f 1801) gifter sig med drängen Sjul Larsson (f 1801). Denne är son till Lars Sjulsson (f 1773), och halvbror till Stor Stina. Här sker således ett giftermål mellan representanter för inflyttad nybyggare och den samiska ursprungsbefolkning. I detta sammanhang kan noteras att Lars Sjulsson aldrig finns antecknad i Brännäs, utan i Gransele. Det torde betyda att han bodde kvar på vallen öster om sjön och aldrig etablerade sig som nybyggare i Brännäs. Det är först hans barn som blir nybyggare.

1829-1838

Under perioden 1829-38, flyttar den gamle Johan Johansson liksom mågen Sjul Larsson med familjer från Brännäs. Det finns antecknat att båda familjerna flyttar till Sorsele våren 1833. Man kan naturligtvis undra vad som far dem att att flytta - Johan har ju bott i Brännäs över 20 år och är vid den här tiden en bra bit över 70 år. I förhörslängden från Sorsele finns båda familjerna bokförda 1833 -34 i Myrberget, som troligen låg någonstans vid Malån, i trakterna av Malåberg. Johan Johansson dör under denna tid. Sonen Jonas (f 1797) gifter sig under tiden i Sorsele och flyttar sedan till Holmsjö. En son till denne som också heter Jonas återkommer så småningom till Granberg där han anlägger ett nybygge och där slutar också Jonas d ä sina dagar.

Den yngre Johan Johanssons barn har nu börjat bli vuxna och Anna Caisa (f 1811) har nu bildat egen familj. Måg är Johan Olofsson Cederlund (f 1815) och inflyttad från Bjurholm. De har sonen Johan (f 1837). Den familjen flyttar sen till Nynäs (Malå­Vännäs) och tar upp ett nybygge där.

En ny familj flyttar in ca 1833. Det är Zakris Isaksson (f 1779) från Maltträsk. Han är bror till den yngre Johan Johanssons hustru. Zakris hustru heter Margareta* Jacobsdotter och är född 1786. De har sex hemmavarande barn. Man får väl anta att denna familj övertar nybygget efter Johan Johansson när han flyttar. Detta stämmer ju även tidsmässigt.

Den 9 juli 1830 finns en registrerad delning av ägorna mellan de två Johan Johanssönerna, där man fördelar dels åkermarken och dels ängslotterna. Det har tydligen varit ett gemensamt nybygge hittills, även om man sins emellan delat upp marken.

I en sammanställning över krononybyggena i Lycksele som gjorts av Johan Vilhelm Zetterstedt 1832 anges att Brännäs har tre åbor vi den tiden.

1839-1845

Den yngre Johan Johansson är fortfarande i sin välmakt under åren 1839-1845. En del av barnen bor fortfarande hemma.

Zakris Isaksson anges som förgångsman. Dennes son Gustaf Adolf (f 1816) gifter sig 1841 med Sara Mårtensdotter (f 1811) från Sorsele ( dotter till Mårten Eriksson i Gargnäs). Både denna familj och fadern flyttar till Holmsjö under perioden. En "nygammal" familj som återkommer är Sjul Larsson, som efter sin utflyttning till Sorsele 1833 återkommit och bott i Holmsjö åren 1835-38. Kanske går det så till att de byter ställe med Zakrissönerna. I Sjuls familj finns nu fem barn antecknade.

1846-1855

Under perioden 1846-1855 tar Johan Johanssons son, Erik Johan (f 1817), över efter fadern . Han tar sig namnet Brännström. Han har gift sig, troligen 1846, med Chatarina Sofia Danielsdotter (f 1816). Fram till 1854 föds sju barn men två dör. Johan lever fortfarande, men Sara Maria dör 1854.

Sjul Larssons familj med sju barn, sex döttrar och en son, bor kvar. 1853 gifter sig dottern Anna Christina (f 1830) med Johan Gustafsson Näslund (f 1819) inflyttad från Fredrika (Bredträsk, numera Bjurholms kommun) Två söner födda 1852 och 1853

finns antecknade. Den familjen kommer att ta upp nybygget Högåker och senare Bergnäs.

En man vid namn Erik Johansson (f 1822) och hans familj bor också i Brännäs vid denna tid. Det är en tillfällig vistelse.

En vittberest person har också återvänt till Brännäs. I husförhörslängden kan man läsa: Långa Lappflickan

Christina Chatarina Larsdotter f 1819 Attest ifr. Arvidsjaur 5/10 1842. Död 27/5? 1854

Hennes längd var 84 tum.

Ovanst Syster Sara Greta Larsdotter 1817

1856-66.

I Erik Johan Johansson Brännströms familj har ytterligare en son fötts. Jonas Larssons familj bor kvar. Sex av barnen finns antecknade.

Sjul Larsson blir änkeman 1866. Två av barnen gifter sig under perioden. Det är sonen Jonas Vilhelm, som senare tar sig namnet Granström, som gift sig med Christina Samuelsdotter( f 1830). Hon är dotter till Samuel Andersson i Vindelgransele. De har fått två döttrar. Sjuls dotter Sara Agata har gift sig med en man vid namn Magnus Jonsson från Dala Järna. Men den familjen försvinner sedan ur förhörslängden.

Stor Stinas syster Sara Catarina har gift sig med Sivert Sjulsson, men hon blir änka 1866 då mannen blir ihjälfälld av ett träd.

Slutligen finns ytterligare två familjer, som dock flyttar till Sorsele ganska snart. Det är den tidigare nämnde Erik Johansson och Anders Persson (f 1829) som senare kommer att flytta till Holmsjö.

Sjul Larsson dör 1868 och Johan Johansson 1870. Om den senare står det i dödsboken: "kallad Skilk".

1872-1881

Under tidsperioden 1872-1881 börjar Erik Brännströms barn bilda egna familjer. Dottern Eva Johanna gifter sig med Abraham Holmgren. De flyttar till Erikslund så småningom (1894). En annan dotter, Sofia Albertina (f 1847), gift med Jonas Eriksson från Garda, har blivit änka med tre barn. De står som inhysesboende i Brännäs men bor troligen på Brännässkogen väster om Malå-Vännäs. Hon omtalas i den muntliga traditionen som 'Berg-kälinga".

Eriks son, Erik Anton (f 1855), har gift sig med Gustav Johanna Lundström (f 1855), och de har fått tre barn. Gustava är dotter till Fredrik Persson Lundström i Malå. Men Erik Anton dör redan 1883. Änkan och barnen bor kvar inhyses.

Erik Brännström och hustrun lever fortfarande och tre av barnen finns antecknade.

Jonas Vilhelm Granström har tvillingdöttrarna Charlotta och Sofia (f 1865).

Tre nya familjer har flyttat in. Den ena är Karl Gustaf Persson (f 1829) från Forsvall. Hans hustru är Kajsa Charlotta Samuelsdotter (f 1822), syster till Granströms hustru. Men redan i mitten på 1830-talet hade Karl Gustaf vistats i Brännäs under en tid. I husförhörslängden för Lycksele står det att Per Andersson (f 1792) med hustrun Caisa Lotta Olsdotter Tiger (f 1801) med tre barn kommit från Degerfors (Vindeln) 1835 och att de "vistas uti Brännäs". Caisa Lotta var dotter till soldaten Olof Tiger i Tegsnäset.

Den andra nyinflyttade familjen är Karl Fredrik Nyström (f 1837) och hustrun Greta Magdalena Andersdotter (f 1833). De har sju barn, och kommer från Skellefteå. De bor på L. A. Malms hemman, vilket förmodligen är Jonas Larssons f d hemmansdel. Karl Fredrik är född i Aspliden, Skellefteå. Hustrun Greta Magdalena i Avan. De har gift sig 1857. Före flytten till Malå har de bott i Ålund, Skellefteå. De anges utflyttade till Malå 1871.

Den tredje nytillkomna familjen är Kristoffer Edvard Jonsson (f 1843) från Sorsele. Hans hustru är Katarina Fredrika Larsdotter (f 1845). De har fyra barn.

Jonas Larsson dör 1872 av lungsot och anges då vara inhysesboende i Brännäs, han har således sålt eller på annat sätt blivit av med hemmanet. Av hans barn blir ingen kvar i Brännäs. De flesta av dem kommer att bli bofasta i byarna runt omkring; Malå­-Vännäs, Holmsjö, Granberg och Tvärland.

1882-1891

Befolkningen har nu utökats och det blir nödvändigt att göra en mera summarisk sammanfattning. De som bedöms vara tillfälligt boende tas i allmänhet inte med.

Erik Brännström och hustrun lever fortfarande. Sonen Gustaf Adolf (f 1863) har gift sig med Elisa Charlotta Borgström (f 1868). Dottern Caisa Greta f (1848) har gift sig med Erik Anton Lindahl från Svartleden. Båda dessa familjer flyttar till Malå-Vännäs där de bosätter sig väster om byn på mark tillhörig Brännäs.

Även Jonas Granström och hustrun är i livet. Deras tvillingdöttrar har gift sig med två bröder Renström från Tjärnberg; Charlotta med Israel (f 1855) och Sofia med Karl Ludvig (f 1864). Båda dessa familjer blir kvar i byn på var sin hemmansdel. Charlotta dör redan 1891 och Israel gifter om sig Sofia Granberg (f 1868) från Vindelgransele

Karl Fredrik Nyströms barn börjar skingras. Men fortfarande bor någon hemma hos föräldrarna. Sonen Karl Ludvig (f 1863) har gift sig. Hustrun är Selma Augusta Johansdotter (f 1871). De flyttar tll Lycksele 1892.

Karl Gustaf Persson och hans hustru lever. Sonen Erik Anton Karlsson (f 1854) har gift sig med en dotter till Karl Fredrik Nyström, Emma Karolina (f 1861). De har fyra barn.

Kristoffer Jonsson har tagit sig namnet Franklin, och ytterligare tre barn har fötts. Familjen står nu som inhyses.

1892-99

Erik Brännström och hustrun dör under denna tidsperiod; Erik 1896 och Katarina 1894. Sonen Erik Antons änka Gustava anges vara inhysesboende med sina barn. För utom de tre barnen från äktenskapet har hon tre som fötts efter mannens död.

På Granströms hemman har döttrarna och mågarna tagit över var sin hemmansdel och Jonas Granström och hustrun står som förgångsfolk.

Samma sak gäller för Karl Gustaf Persson. Där står nu sonen Erik Anton som ägare. Föräldrarna dör också under denna period; modern 1897 och fadern 1899. I den Nyströmska familjen är båda generationerna aktiva brukare, men sonen Karl Ludvig med familj flyttar till Lycksele 1892.

Slutligen flyttar under denna tid (1893) Karl Oskar Näslund (f 1865) från Bergnäs och hustrun Anna Eriksdotter (f 1872), till Brännäs. De arrenderar ett hemman ägt av Sandviks Ångsågs AB. Det är troligen företaget som uppfört huset.

Franklins bor kvar. De två äldsta sönerna dör 1895 och 96. Sammanfattning av utvecklingen efter 1900.

Brännströmska hemmanet återköptes av Manfred (f 1886), son till Gustava Brännström, och hustrun Hanna Vallgren (f 1885), lärarinna. När de flyttade till Mala­Vännäs övertogs stället av Manfreds halvbror, Frans Brännström (f 1883), son till Erik Anton och Gustava. Frans hade inga barn och efter hans död övertogs stället av Andreas Sundberg, bror till Frans hustru. Efter dennes död köptes det av Sten och Lena Nyström.

På Karl Renströms hemman blev det ingen som övertog gården. Den enda av de åtta barnen som gifte sig var Charlotta som blev gift i Malå-Vännäs. Sedan alla dött såldes gården och har sedan stått obebodd.

Israel Renstöm fick sammanlagt tio barn, därav tre i det första äktenskapet. Hemmanet övertogs av sönerna Reinhold (f 1905) och Gustav (f 1911). Gustav förblev ogift och flyttade så småningom till Malå. Reinholds son Kjell bor nu på hemgården.

En son till Israel Renström i första äktenskapet, Vilhelm (f 1887), flyttade när han 1917 gifte sig med Alma Grundberg från N. Johannesberg till norra sidan av Brännässjön. Han flyttade ett hus som stått obebott från byn och uppförde det där. Nu bor deras son Tore (f 1922) på den gården.

I Erik Anton Karlssons familj föddes sju barn. Emma dog redan 1904, Erik 1930. På hemmanet bodde sonen Ludvig och dottern Jenny kvar. Efter deras död bor nu Jennys dotter Kerstin och dennas son Karl Erik på gården.

Nyströms hemman övertogs av Karl Fredriks yngste son August Alfred T 1877;: Han var gift med Maria Vilhelmina Israelsdotter från Sorsele. August Alfred dog redan 1911, samma år som ende sonen August föddes. Änkan och barnen bodde kvar på hemmanet, som så småningom övertogs av August. Denne sålde och flyttade 1943. Huset revs senare. På den tomten har Lars Olov Eriksson, son till Kerstin Eriksson, byggt och bor med sin familj.

Axel Nyström (f 1869) en av Karl Fredriks söner bodde i Brännäs en kort tid. Han var först  gift med Hilda Lundmark från Löparliden. Hon dog ung och Axel blev ensam med två små flickor. Så småningom gifte han om sig med Hanna Gabrielsdotter (f 1883), som härstammade från Holmsjö. De anlade kronotorpet Låglandsmyr mellan Brännäs och Grästorp inom Lycksele kommun, men nära Malågränsen. Där växte deras nio barn upp. Torpet lades ner på 1940-talet.

En annan av Karl Fredrik Nyströms söner, Jonas (f 1871), byggde ett nytt hus, men sålde det sedan till Ludvig och Anna Frycklund och flyttade själv med familjen till hustruns hem i Malå-Vännäs. Ludvig (f 1879) var son till Erik Brännström, men hade blivit faderlös tidigt och därför utauktionerad. Anna (f 1888) var dotter till Israel Renström i första äktenskapet. Ludvig och Anna hade 12 barn. Av dessa blev det Halvard som övertog föräldrahemmanet. Efter hans död såldes det. En av Ludvigs söner, Lennart f 1925; har byggt sig ett fritidshus på östra sidan av Sörträsket. Efter pensioneringen har det blivit hans permanentbostad. Han är den ende av den förste permanente nybyggaren Johan Johanssons (f 1779) ättlingar som bor kvar i byn.

Karl Oskar Näslund bodde kvar som arrendator. Familjen hade 12 barn. En son, Oskar, tog över efter föräldrarna. Stället köptes sedan av Torsten Andersson i Holmsjö. Det har inte varit bebott sedan dess.

Brännäs har aldrig haft den befolkningsmängd att byn fått ta del av sådan samhällsservice som affär, postkontor o dyl. I början när man till stor del levde på självhushåll var förstås inte ofta man uppsökte affären heller. I början var det säkert så att nästan all kommunikation skedde mot Vindelådalen och då närmast Vindelgransele. När vägen mellan Malå och Holmfors blev klar i slutet av 1800-talet blev förhållandena givetvis annorlunda. Avståndet till landsväg blev då inte mer än ca 4 km. En kärrväg till Malå-Vännäs bröts. Där blev så småningom både affär och post, där Brännäsborna kunde uträtta sina ärenden. 1948 bröts en riktig väg som även gick att köra bil på. Redan tidigare hade dock vägen mot Släppträsk brutits. Det var en s k kronväg och den gick att köra bil på även om den inte var i bästa skick.

Elström fick byn 1951. Den första telefonen fanns hos Kalle Renströms.

Någon egen skolbyggnad har det aldrig funnits, utan man höll till på olika ställen; i bagarstugor, på vindar och i kammare. Skolan flyttade mellan Brännäs och Malå­Vännäs, så skoltiden blev i praktiken bara tre år för eleverna. Ännu längre tillbaka var det bara fråga om veckor som barnen gick i skola. De fick lära sig det elementäraste och sen var det upp till var och en att öva själv.

När undervisningen lades ner i Brännäs blev eleverna inackorderade i Malå-Vännäs. Sedan vägarna förbättrats och elevantalet minskat centraliserades undervisningen till Släppträsk, dit barnen åkte skolbil. Så småningom drogs även denna skola in och det blev transport till Malå.

Det förr så livsviktiga jordbruket förlorade efter kriget snabbt sin betydelse. Jordbruken lades ner eftersom den äldre generationen blev för gamla att bruka jorden. Nu är far de enda djur som betar i Brännäs.

Kring sekelskiftet var invånarantalet ca 50-60 personer. I dag är sex hus i byn permanentbebodda och invånarantalet är ca 20. Under det senaste 10 åren har ett väsentligt tillskott skett genom inflyttning av ett par barnfamiljer. Och sett i det perspektivet är utvecklingen positiv för byn.

 

" Denna Berättelse är hämtad ur Malå-Vännäs Intresseförenings Byabok, och från hemsidan jag gjort på  www.malavannas.zoomin.se "

 

År 2012 har följande uppgifter gått att få fram om Brännäs.

10 fast boende fördelade på 5 hushåll

 

 

 

 

 

 

.

 

     

Webmaster:            

Ulf Bergström                bergstrom.fridhem@gmail.com